Traditioner och högtider

Sverige har många traditioner och högtider som präglas av landets historia, kristna arv och årstiderna. Under de senaste decennierna har nya traditioner från andra kulturer också fått en plats i det svenska samhället.

Nyår

Nyårsafton (31 december) och Nyårsdagen (1 januari) firas med festligheter, fyrverkerier och att man ser tillbaka på det gångna året och blickar framåt. Många äter middag med vänner och familj och ser fyrverkerier vid midnatt.

Påsk

Påsk firas i mars eller april. För troende kristna är påsken den viktigaste högtiden – den minns Jesu uppståndelse. I Sverige firas påsken också med ägg, godis och att klä ut sig till påskkärringar (framför allt barn). Det är tradition att koka och dekorera ägg.

Påskdagarna är Skärtorsdagen, Långfredagen, Påskafton och Påskdagen. Skärtorsdag och Påskafton är dagar då barn klär ut sig och delar ut påskbrev i utbyte mot godis.

Valborgsmässoafton

Valborgsmässoafton (30 april) firas med stora brasor (eldarna) och sång, framför allt i universitets städerna. Högtiden markerar att vintern är över och att våren kommit.

Första maj

Första maj (Arbetarnas dag/Internationella arbetardagen) är en traditionell dag för fackföreningsrörelsen och vänstern att hålla demonstrationer och tåg. Det är en allmän helgdag i Sverige.

Nationaldagen

Nationaldagen firas den 6 juni. Det är en allmän helgdag sedan 2005. Dagen firar att Sverige är en nation och minns viktiga historiska händelser:

• 1523: Gustav Vasa valdes till kung och Sverige bröt sig ut ur Kalmarunionen
• 1809: Ny regeringsform antogs som stärkte folkets rättigheter

På nationaldagen ordnar kommuner och föreningar evenemang med musik, dans och naturligtvis de svenska färgerna – blå och gult.

Midsommar

Midsommar firas den fredag som infaller mellan 19 och 25 juni (midsommarafton). Det är en av de mest älskade svenska högtiderna.

Midsommaren firas med:

• Dans runt midsommarstången – klädd med gröna löv och blommor
• Folkdanser i folkdräkt
• Traditionell mat: sill, färskpotatis, gräddfil, lök och jordgubbar
• Snapsvisor och skål

Alla helgons dag

Alla helgons dag firas den lördag som infaller 31 oktober–6 november. Det är en kristen högtid då man minns och hedrar de döda. Många besöker gravar och tänder ljus på kyrkogården. Det är en stillsam och högtidlig dag.

Advent och lucia

Advent börjar fyra söndagar före jul (i november/december). Under advent tänds ljus i adventskronor och i fönster. Det är en period av förväntan inför julen.

Luciadagen firas den 13 december. Lucia är ett ljusfest ursprungligen från södra Europa. I Sverige firas det med tåg av luciatärnor klädda i vitt med rött skärp, och stjärngossar i vita dräkter med spetsiga hattar. Luciabruden bär en krans med levande ljus på huvudet.

Lucia firas i skolor, arbetsplatser och kyrkor över hela Sverige. Det sjungs Luciasången och traditionella sånger som "Sankta Lucia" och "Nu tändas tusen juleljus".

Jul

Jul är den viktigaste högtiden i Sverige. Julafton (24 december) är den stora festen – inte juldagen. Julfirandet inkluderar:

• Julbord med traditionell mat: julskinka, risgrynsgröt, sill, köttbullar, prinskorv och lutfisk
• Julklappar – presenter delas ut
• Jultomten besöker många hem med presenter till barnen
• Julpynt, julgranar och adventsstjärnor

Trettondedag jul (6 januari) – Epifania – avslutar julen. Det är en röd dag i Sverige.

Nyare traditioner

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och nya traditioner har fått en viktig plats:

Id al-fitr – Firas av muslimer i slutet av Ramadan (fastemånaden). Hela familjer samlas för måltider och gåvor utbyts. Datum varierar med månkalendern.

Nouruz/Newroz – Persiskt och kurdiskt nyår som firas runt 20–21 mars (vårjämndagen). Firas med mat, dans, musik och att tända eldar. Nouruz betyder "ny dag" på persiska.